Olika bantningsdieter är på väg att bli en hälsofara. Vi vräker i oss smör och grädde som aldrig förr och har mer och mer övergett nyckelhålsmaten.
– När dieterna övergår till att bli mat som man ska äta resten av livet blir vi oroliga, säger Anette Jansson, enhetschef på Livsmedelsverket.
Där lutar man sig mot hela världens samlade vetenskap när man förespråkar lagom mängd med mättade och fleromättade fetter i kosten. Men mot de starka kommersiella intressen som ligger bakom fettrenden har man svårt att göra sig hörd.
– Det är så många som vill sälja sina böcker och tjäna pengar på sina bloggar, säger hon.

Att använda sig av LCHF-metoden för att gå ner i vikt kan fungera, men risken är att den på sikt leder till ökade blodfetter och fler hjärt-kärlsjukdomar, enligt Anette Jansson.
– Vi har fått sådana signaler från forskare, även om det inte visat sig i hjärt-kärlsjukdom ännu, säger hon.
Den minskade försäljningen gör att utbudet av nyckelhålsmärkt mat minskar, något som får dietister att varna för att 20 års folkhälsoarbete kan ha varit förgäves.
Mer motion, grönsaker, frukt, olja och feta fiskar. Mindre stillasittande, smör, grädde, godis och läsk.
Krångligare än så behöver det inte vara att leva sundare och gå ner i vikt.

Så här äter du nyttigt

  • Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
  • Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
  • Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
  • Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
  • Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

Genom att tillföra kreatin som kosttillskott medan du tränar så kan du förbättra effekten av din träning, nedan hittar du lite information om varför man bör få i sig extra kreatin under en period med hård träning.

Kreatin tillverkas i levern och njuren från tre aminosyror – glycin, arginin och metionin. Eftersom kreatin spontant bryts ned till kreatinin som försvinner ut med urinen, så måste nytt kreatin bildas i kroppen alternativt tillföras genom kosten. I genomsnitt förlorar en man på 80 kg ca 2 g kreatin per dygn, medan det endast produceras ca 1 g kreatin per dygn, vilket innebär att kreatin måste tillföras genom mat eller kosttillskott för att det inte ska uppstå en förlust av kreatin. Ett enkelt sätt att säkerställa adekvata kreatinförråd är att äta mycket fisk, kött och mjölkprodukter alternativt inta ett kreatintillskott. Betyder detta att det räcker med en burk tonfisk om dagen för att vara maximera sina kreatinförråd? Inte riktigt. De 2 gram man i vanliga fall uppnår med kost och kroppsegen produktion är endast 40% av det maximala nivåerna eftersom man även förlorar nästan 2 gram om dagen. För att dubbla dina kreatinförråd, så måste du äta ca 1 kg tonfisk som för övrigt är ett livsmedel med högt kreatininnehåll. Det blir alltså några burkar.

Extra energikälla
Dina muskler använder ATP (adenosin trifosfat) som bränsle vid arbete. Från de kolhydrater, protein och fett som du äter, så utvinns alltså ATP som kan användas till bl.a. muskelarbete i samband med träning. När ATP förbrukas, så bryts det ned till ADP (adenosindifosfat) och en fri Pi (fosfat) och det sker en nettovinst av energi.

Var kommer då kreatinet in i bilden? Kreatin lagras i muskeln i form av kreatinfosfat och har då förmågan att donera en fosfatgrupp när ATP bryts ned till ADP i samband med muskelkontraktion. I samband med intensiv fysisk aktivitet såsom styrketräning, så förbrukas ATP snabbt och intensiteten måste minskas efter några sekunder. När kreatinet då donerar en fosfatgrupp, så kan ATP snabbt återbildas vilket möjliggör upprätthållande av intensiteten någon sekund till. Detta innebär att du kan utföra ett fåtal repetitioner till på samma vikt.

Ökad förmåga att lagra energi
Förutom att kreatin resulterar i en direkt styrkeökning, så har det en rad ytterligare fördelar som bidrar till en ökad muskeltillväxt och styrkeutvevkling på längre sikt. Kreatin har bl.a. i vissa studier visats bidra till ökad mängd glykogen i skelettmuskulaturen. Kombinerat intag av kreatin och kolhydrater efter träning har visats resultera i mer glykogeninlagring i muskel än av enbart kolhydratintag. Har detta någon som helst betydelse? Glykogen är som bekant vårt lagrade kolhydratförråd i muskeln. Ju mer lagrat bränsle, desto längre kan man utföra ett visst arbete. Hur exakt denna ökning av glykogen i samband med kreatinintag sker är dock oklart.

Kreatin ger dig alltså den där extra kicken som gör att du orkar lite mer vilket förmodligen kommer synas på ditt träningsresultat. Det finns flera olika sorters gainers med kreatin beroende på vilken träningsnivå du ligger på, så se till att välja det kosttillskott som passar bäst för just din träningssituation så kommer du garanterat att få bästa resultat.

Kan allt för mycket användande av det sociala nätverket Facebook kan vara skadligt för din hälsa? Snart Lanseras en sajt för Facebookmissbrukare.

Initiativet drivs av de tidigare Facebookmissbrukarna Dan Peguine and Siavosh Arasteh.

Deras projekt Facebook Rehab drog igång 25 juli, och har fått så mycket respons att duon beslutade sig för att starta sajten Faceanonymous.com, som ska hjälpa användare att hålla koll på sitt användande och ge varandra stöd i att hålla sig borta från den sociala mediesajten. Sajten planeras att lanseras inom kort, rapporterar Socialtimes.

Istället för att försöka få en vaccinfabrik till Kalmar lade Kalmar kommun och regionförbundet allt sitt krut på Fanerdun.

– En inhemsk vaccinfabrik hade varit väldigt bra för Sverige och vi ville naturligtvis att den skulle ligga i Kalmar, säger Björn Olsen, professor i zoonotisk ekologi och epidemiologi och expert på fågelinfluensa efter många års arbete på Högskolan i Kalmar, nuvarande Linnéuniversitetet.

Det var 2005 när pandemihotet var ett hett diskussionsämne. Kalmar var snabbt ut, men tappade sedan initiativet.

– Plastleksaker kom emellan. Kommunen och regionförbundet kunde inte arbeta för båda projekten, och valde att lägga allt krut på Fanerdun.

Björn Olsen hoppas fortfarande på att Sverige ska satsa på egen inhemsk tillverkning av vaccin. Där skulle man kunna producera vaccin för årligt återkommande influensor men också ha en beredskap för pandemier.

Nationalekonomiskt skulle Sverige tjäna på inhemsk produktion och psykologiskt skulle det vara en trygghet att veta att det finns vaccin i ett tidigt stadium när en pandemi utbryter.

För pandemier kommer att komma, det är bara en fråga om när, säger Björn Olsen.

Men nu när intresset för fågelinfluensan svalnat finns för närvarande inga politiska ambitioner att satsa på en fabrik.

Nuvarande rege­ringen är betydligt mindre intresserad av vaccinfabrik än vad den socialdemokratiska var, och anser att läkemedelsbranschen får sköta vaccintillverkningen själv.

Men Björn Olsen menar att frågan är för viktig för det, och skulle se en lösning där läkemedelsbransch och stat samarbetar.

Kostnaden för en fabrik är inte alls så dyr, om man jämför med vad inköp av vaccin kostar.

– Och för staten handlar det inte om mer än vad ett par, tre Jasplan kostar.

Björn Olsen tror och hoppas att det blir en fabrik i framtiden. Men då lär Kalmar inte finnas med som en kandidat, Kalmar hade sin chans för fem år sedan men försatte tillfället.

– I och med att det var vi i Kalmar som föreslog vaccinfabrik hade vi ett försprång. Men efter ett halvår hade flera andra aktörer förstått innebörden i förslaget, och både Uppsala och Stockholm ville ha fabriken. De har ju närheten till regeringskansliet och helt andra möjligheter att lobba. Sitter man i en kolsäck som Kalmar måste man ha en mycket mer avancerad lobbyorganisation. Men vad gjorde regionförbundet i Kalmar när konkurrensen hårdnade? Jo, då gav de upp.

En kinesisk affärsman hade visat intresse för samma tomt som var tänkt för vaccinfabriken, och nu började både kommun och regionförbund att arbeta för att Fanerdun skulle lyckas i Kalmar.

Sedan kom Växjöföretaget Kärnhem och ville bygga World Trade Center-filial i Kalmar. Nu hade regionförbund och kommun definitivt inte tid med vaccin-frågan, menar Björn Olsen.

– Det var synd att Kalmar inte hade bättre lobbyverksamhet, för då hade vi fasen tagit hem den här vaccinfabriken. Dåvarande folkhälsominister Morgan Johansson som först var kritiskt insåg fördelarna och vände. Och vi hade fler bra argument för Kalmar, inte minst regionalpolitiska. Det var nära.

Så visst svider den klena uppbackningen från Kalmar fortfarande, med tanke på hur mycket en spetsfabrik inom biomedicin hade betytt både för Kalmars utveckling och för universitetets.

källa: ostran.se

Funderar du på att åka utomlands i sommar? Glöm inte att ringa din vårdcentral och kontrollera om du behöver vaccinera dig mot något innan du åker iväg. Speciellt om du funderar på att åka utanför Europas gränser. Även om levnadskvaliteten har gått upp i de flesta länder på senaste år så finns det ofta en tendens att många fattiga inte har råd med riktig sjukvård och ofta lever de i stora familjer tillsammans så om någon drar på sig något så är det lätt att hela familjen blir sjuk. Och många sjukdomar smittar via beröring eller beröring av ett föremål som en smittad person tidigare har vidrört, så det är lätt att bli smittad även om du tror dig vara försiktig.

Om du reser till ett land som har en annan matkultur än du är van vid så kan ofta ditt immunförsvar vara nersatt och det är då svårare för din kropp att bekämpa eventuella bakterier som du kommer i kontakt med. Om man håller sig inne i tätbebyggelse så bör man klara sig på att vaccinera sig mot hepatit A och eventuellt hepatit B om man har tänkt sig att ha några intimare relationer. Men om man åker ut på landsbyggden så finns det fortfarande spår av sjukdomar som är istortsett helt utrotade i väst-världen och ska du befinna dig utanför bebyggelsen en längre tid så är det rekommenderat du även vaccinerar dig emot tyfus och malaria.